Ja det är väl egentligen omöjligt att be en treåring att göra det. Trots en begynnande förkylning i lillkroppen är han inte stilla en sekund.

Jag håller som sagt att spåna lite på Minas dop och tänkte att det kunde vara kul om Melker kunde ha morbror Marcus lilla hembygdsdräkt som han hade när mamma och pappa gifte sig då. Ikväll plockade mamma fram den så att vi kunde se om han kunde ha den.

Den satt helt ok, endast längden på benen som var lite långa, men inget som inte mammo kan fixa till.

Tåsjödräkten är verkligen fin. Den har så oerhört härliga färger. Min mamma har vävt allt tyg som behövs för att sy en till mig själv, men jag har fortfarande inte lyckats få tiden till det. Eller det är väl egentligen mitt dåliga samvete som resonerar så. Jag ska verkligen se till att ta tag i den där förbaskade hålsömmen i förklädet snart. Handarbete som faktiskt är väldigt rogivande, jag skulle nog göra mig en tjänst om jag såg till att sätta av tid för att färdigställa den.

Mammas lillkompis. Han blev så fin med dräkten på och det tyckte han nog själv också för den gav liksom lite extra spring i benen när den åkte på.