I onsdags passerade vi det magiska datumet - dagen då lillgrodan i magen var beräknad. Tänk att den här långa resan närmar sig sitt slut. Nu kan bäbisen verkligen komma vilken dag som helst och tots att vi har haft 9 månader på oss att vänja oss vid den hyär tanken, att jag hakänns det nde overkligt. Det känns liksom för bra för att vara sant.
Ändå så har barnets rörelser alltid kännts naturliga. En del tycker att det känns som att det är en utomjording som lever inuti en, men för min del har det hela tiden känts väldigt natuligt. Men nu när vi står inför att barnet ska få komma ut till oss, så känns det otroligt.
Jag är så spänd på att vå veta vem det är som har gömt sig där inne hela tiden och jag längtar så innerligt!
Bäst av allt är tt jag har min team-player som redan nu är en fantastisk pappa. Jag är glad över att jag får göra den här resan med just honom. Herre gud vilket äventyr vi har framför oss!
Så otroligt vacker du är. Det glänser om dig! Även om jag inte känner er så är jag säker på att ni kommer bli helt fantastiska föräldrar. Ni har levt livet, rest och utmanar er själva. Gjort saker som jag gissar har gett er en självsäkerhet och styrka som inte alla har. De egenskaperna kommer göra er till en trygg famn för ert kommande barn att krypa upp i. Lycka till med allt!