Idag har det gått två år sedan vi lovade varandra evig kärlek. Det är en så svindlande känsla att det bara gått två år - så mycket som har hunnit hända sedan den dagen! När jag tänker tillbaka på den dagen känns det som att det var flera år sedan, ändå minns jag allt med så mycket värme. Det var utan tvekan mitt livs mest fantastiska och sagolika dag.
(null)
Med mina brudtärnor samma morgon
(null)
(null)
Natten innan bröllopet sov jag och brudtärnorna i Marjas stuga (Norråkers äldsta kvarvarande hus). Det var verkligen speciellt att vakna upp där och göra sig i ordning i lugn och ro, tillsammans och bara ta in allt som dagen skulle komma att innebära.
(null)
(null)
Fasters lilla brudnäbb
(null)
När allt va klart kom min mamma upp. Hon fick vända i dörröppningen, för vi grät så mycket båda två. Vi sa genom fönstret till varandra att vi skulle ta ett omtag och då gick det bättre. När mamma åkte, kom pappa.
Han körde mig till mormor på Norrbygården. Jag ville ha en stund med henne innan bröllopet. Hon såg/förstod inte att det var jag först: "jag trodde att en ängel hade kommit för att hämta mig". Vi satte oss vid hennes bord och hon hällde upp varsin "hot sex" i små likörglas (typ Baileys). Min underbara mormor, 99 år var hon då. Det var en självklarhet att hon var bröllopets hedersgäst!
(null)
Att sitta med pappa i stugan "Emmaboda" innan bröllopet var en väldigt speciell stund för mig. Jag har aldrig sett honom så nervös och så tagen av stunden. Det hjälpte mig med min nervositet och tog bort udden av den. Vi håller ofta hand (eller jag håller ofta hans hand). Jag gillar det. Hur kallt väder det än är, så är hans hand alltid varm, trygg och kramar hela tiden tillbaka min hand. Han säger kanske inte de tre orden, men det är som att handens tryckande gör det åt honom.  Jag behöver inte höra det för att veta att han gör det.
(null)
(null)
Äntligen herr och fru!
(null)
Haha ja det här var ju ett minne i sig. Vi hade så mycket med planeringen inför bröllopet att vi fick träna på brudvalsen minuterna innan vi skulle in till gästerna . Roligt att fotografen blåste av en bild och fångade detta!
(null) 
(null)
Den här dagen hade allt vi kunde önska oss. Tänk va många vackra människor vi omger oss av. Inget var så smickrande som när så många reste så långt enbart för att vara med och bli en del av vår stora dag. Vi är onekligen väldigt lyckligt lottade.
(null)
(null)
Superkvartetten - bara de bästa av män!
(null)
De som inte kunde vara med på bröllopet var ändå närvarande
(null)
Entrén till festen - finåk med Anders
(null)
Dagen hade allt vi kunde önska oss och ikväll ska vi fira kärleken - jag är verkligen lyckosam och så innerligt tacksam för att just jag fick turen att träffa Henrik. Det finns ingen som kan få mig att känna mig så underbar som han - som fru, som vän, som mamma. Du är mitt största äventyr!














Inför den här förlossningen skrev jag även ett förlossningsbrev till Henrik. Första gången var allt så intensivt att det inte fanns utrymme för annat än överlevnad kändes det som. Därför ville jag (om allt skulle upprepa sig) ha några ord nedskrivna som jag ville att Henrik skulle ta med sig till vårt nästa äventyr. Mycket är sådant som vi redan pratat igenom, men i stundens hetta tänkte jag att det kunde vara bra att få bli påmind.

Bästa härliga du!

 

Om jag haft sinnesnärvaro nog så läser du förhoppningsvis detta nu när vi är på förlossningen (och inte BB). Det känns helt fantastiskt att vi ska få vara med om att göra detta igen och jag är så innerligt glad och tacksam att det är just du som ska hjälpa mig igenom detta. Här kommer några tips som du säkert redan har råkoll på, men som jag ändå vill lyfta fram:

-        Ge mig mycket bekräftelse och visa förståelse på alla de där sätten som bara du kan

-        Berätta för mig hur det går och händelseförloppet om jag själv inte hänger med på det

-        Uppmuntra mig till att prova olika ställningar för att slappna av

-        Hjälp mig att slappna av med mycket beröring och massage. Jag gillar framförallt stora svepande rörelser – kom ihåg massageoljan.

-        Hjälp mig även att slappna genom  att guida mig: "slappna av i pannan, axlarna, armarna, underarmarna…." Och förstärk gärna detta genom att stryka/ta på dessa ställen.

-        Se till att jag äter och dricker

-        Du är mitt språkrör. Om jag har svårt att förmedla känslor och kommunicera gör det då i mitt ställe. Jag känner mig helt trygg i att du fattar de beslut som är bäst för mig. 

-        Hjälp mig att få bedövning/smärtlindring både ryggbedövning och om jag ev behöver sys efteråt. 

-        Se till att fotografera. Glöm inte att kontrollera kamerainställningarna så att det blir bra bilder.

-        Kom ihåg, och påminn även mig, om att vi nu genomgår något helt fantastiskt, att vi snart är föräldrar till ännu ett litet barn som också det kommer bli det finaste vi vet.

-        Jag älskar dig. Vad jag än må säga under den här förlossningen vill jag att du ska veta att jag älskar dig oändligt, gränslöst mycket. Tack för att du är mitt största äventyr – du är bäst!

(null)
Universums bästa jäkla karl

Mitt i allt så fyllde min Henrik 40
(null)
Vi räknade med att hon skulle komma på hans dag, men i slutändan så fick de båda var sin dag. Vi hade iaf inte planerat något firande, utan vi kom överens som att firandet kommer få ske senare i år när livsomställningen till fyra i familjen landat.
(null)
Jag och Melker sträckte oss till att baka en tårta och uppvakta med lite presenter. Men glädjande nog var vi alla så pigga att Henriks närmaste vänner med familjer plus hans föräldrar kunde komma förbi för lite gratulationer.

Min Henrik
Min bästa människa
Han var en orubblig klippa under förlossningen - som var den absolut finaste upplevelsen jag varit med om. 

Att skapa minnen med dig är det vackraste, roligaste och bästa jag vet